2011-08-16 08:16 #0 av: MajaL

Du känner dina stämband vibrera, men vad finns det mera som påverkar din röst? Vilka är alla beståndsdelarna som gör att du faktiskt har en röst? Här kan du läsa om din röst, men på det anatomiska stadiet.

Röstens anatomi

Vad är min röst?

När stämbanden som sitter i struphuvudet vibrerar av att luft från lungorna pumpas ut, så bildas ljud. Det är detta vi kallar sång eller tal. Medsvängningarna som bildas i brösthålan, munhålan, huvudets hålrum och bihålorna bidrar till ljudets styrka och ton.

Andningsapparaten

När du sjunger börjar allt i den så kallade andningsapparaten. Andningsapparaten innefattar bukmuskler, diafragma, revbensmuskler och till sist lungor och luftrör. Det otroligt viktiga stödet, det vill säga andningskontroll samt kontroll av luftström och lufttryck, har sin bas här.

Vid sång är andningsapparaten även väldigt viktig när det kommer till att skydda stämbanden. Om man försöker få en djupare och intensivare ton så ska man använda sig av andningsapparaten. Man ska alltså inte luras till att öka rösten och använda stämbanden, då det är luftrycket i lungorna som bestämmer styrkan. Genom att öka påblåset så försvinner ostabilitet i rösten och man får en kraftfull och stabil röst som inte knarrar. Missen att istället för att öka påblåset i lungorna försöker öka rösten med stämbanden kan på lång sikt skada stämbanden.

Struphuvudet

Struphuvudet är själva ingången till luftstrupen. Det består mestadels av brosk men även av små ledband och muskler. Struphuvudets ingång täcks delvis, inte helt, utav struplocket. Struplocket lyfts exempelvis när man sväljer. Struphuvudet är mera utpräglat och synligt på män än vad det är på kvinnor.

Det är i själva struphuvudet stämbanden sitter och det är här ljudet produceras. Stämbanden, eller stämläpparna som de också kallas, är två slemhinneveck som sitter i struphuvudet. När du sjunger bildas tonen genom att stämbanden vibrerar av luft från lungorna. Stämbanden kan inte bara skapa ljud utan även kontrollera ljudets tonhöjd. När stämbanden är korta och styva produceras en högre ton, och när de är längre och slappare produceras en lägre ton. Stämbanden ser olika ut på män och kvinnor (samt på barn). De har olika längd och tjocklek, vilket resulterar i att svängningarna blir olika i hastighet och antal. Kvinnor har kortare stämband än män. Man säger att en mans stämband har ca 100 svängningar per sekund och man utgår ifrån att kvinnor har ungefär dubbelt så många.

De viktigaste musklerna i struphuvudet:


  • Vocalis
    Stämbandens kroppsliga komponent. Ser till att stämbanden blir styva.
  • Posterior cricoarytenoid-musklerna
    Sköter öppningen av stämbanden.
  • Laterala cricoarytenoid-musklerna
    Sköter stängningen av stämbanden.
  • Interarotenoid-musklerna
    Samverkar med Laterala cricoarytenoid-musklerna.
  • Crikotyroid-musklerna
    Samverkar för att sträcka stämbanden.

Artikulationsapparaten

Ljudet formas sedan ytterligare i artikulationsapparaten som består av svalg, munhåla, näshåla, tunga, läppar och gom. Med hjälp av läpparna och munnen formar man ord. Resten av artikulationsapparaten bidrar till tonens speciella klangfärg.

Källor:

Perpetualplum

1177

Wikipedia

Voicecentre