I och med att jag spelat i olika band i över 15 år så har det blivit några gånger på scen. Gissar på drygt 200 spelningar. Mellan 1996 och 2003 var det ungefär 25 spelningar per år, men efter det har det varit mindre regelbundet, kanske 5-10 st per år. Bandet vi hade då under de mest aktiva åren splittrades då vi alla flyttade till olika ställen.

Har sällan nåt problem med att ställa mig på scenen men det beror lite på vilka som är i publiken. Är det garvade proffsmusiker (via jazzklubben jag håller i trådarna för så känner jag så gott som varenda en i stan..) med i publiken är det klart mer nervöst än annars. Också om det är en helt ny publik och/eller man ska uppträda med nåt man aldrig gjort tidigare så är det lite mer nervöst än vanligt. Men som sagt normalt brukar det inte vara nåt problem med nervositeten.

Jag tycker om att stå på scenen och få göra det jag tycker jag är ganska bra på. Brukar också få en del positiv feedback från publiken vilket ju är kul. :-) Tycker jag däremot inte att jag helt behärskar det jag ska spela eller sjunga, eller om min eller bandets prestation inte är riktigt bra kan det däremot vara en pina att stå där på scenen. Det gäller att ha tränat tillräckligt så man slipper känslan att man vill sjunka genom golvet och försvinna… :-) Alkohol är inte heller att rekommendera i några större mängder före ett uppträdande. Det kanske får en att släppa loss lite bättre men tyvärr tappar man både fingerfärdighet och timing, och glömmer bort hur låtarna ska gå. En öl före spelningen är oftast okej, men inte fem…

#1 Intressant och roligt ;)

Jag svarade några gånger (2-4) men kom i efterhand på att jag stått på scenen med tex dansgrupper och musikalgrupper. Vet inte om det räknas men har iaf stått 2 gånger själv på scen och sjungt. Det var dock ett par år sedan så hoppas verkligen jag får möjlighet att komma igång och uppträda igen.. :)

Jag har regelbundna elevkonserter tillsammans med andra sångelever som går hos min sångpedagog. Det är dock inga stora konserter, och hålls ofta i kyrkor så det kanske inte är så mycket "scen" att prata om.

När jag gick i grundskolan var jag alltid med när vi hade skolavslutning, julavslutning, vårshower och liknande. Då uppträdde vi ju aulan och då var det mer av en riktig scen med strålkastare och liknande.

En sommar jobbade jag men en liten orkester som åkte runt i Luleå och spelade, och då blev det någon scen ibland.

Jag har även fått uppträda i stora salen i Kulturens Hus i Luleå, vilket är en riktigt stor scen. Det är där alla stora artister uppträder när de kommer hit. En riktigt härlig upplevelse, och definitivt mitt roligaste scenminne!

Jag saknar verkligen att få uppträda på "riktiga scener", det är så kul!

Jag har sjungit i kör sedan jag var tre, så det har ju blivit en hel del under åren ^^. Har även tagit sånglektioner och varit med i små musikaler. För tillfället sjunger jag i 2 körer.

Solo och duett sjunger jag väl 5-15 gånger om året beroende på vilka projekt jag är med i.

Kicken jag får när jag står på scen är enorm. Först är jag väldigt pirrig och nervös innan jag går upp, men sedan fylls jag bara av glädje. Jag har fått höra att jag har väldigt bra scennärvaro så jag antar att det syns hur mycket jag älskar det.

Det är väldigt viktigt att inte låta dåliga uppträdande avskräcka en så man inte vågar uppträda mer. Alla som uppträder regelbundet har råkat tappa bort texten, ta en falsk ton eller gjort något annat knasigt. Det är bara att skaka på sig, le åt sig själv och jobba vidare.

Måste bara berätta ;) 

Jag flyttade till min skola i 5:e klass (Går i 8:an nu)
Klassen hade övat in vars en låt till nåt som de kallade 'melodifestivalen' två veckor innan det var kom jag till min skola och övade in en låt sjöng den och vann..på fredagenden 13:e … Vissa blev lite sura med tanke på att dom övat och övat och övat….
LIKE A BOSS! ;)  (Vi är inte ovänner nu om nån tror det xD)

Jag har varit med på skolans arrangemang. Att tala inför publik har jag inget svårt med alls, skitkul, tycker jag! Första gången var jag "programledare" på en avslutning i 5:e klass. andra gången läste jag upp en novell jag skrivit, vilket var roligare, då jag kunde berätta den med inlevelse :) Sist jag stog på scen var nästan ett år sedan, då spelade jag ett egetskrivet stycke på piano, och guuuud vad nervös jag blev! händerna darrade så jag spelade fel ;_; Men det var ändå lite kul Nu i maj som kommer blir min 4:e gång, då skolan har OD (Operation dagsverke) och 5:e gången på den sista skolavslutningen (går i 9:an)! Lika bra att skämma ut sig… Det blir ju det sista jag gör på skolan

Edit: Jag ska antagligen sjunga de 2 ggr som kommer… hoppas jag är bättre än vad jag tycker xD

Några gånger :)
Som mest inför 240 personer, jag var nervös innan men det släppte direkt.
Tycker det är oerhört kul! :)

Några gånger är det väl, en massa gånger tillsammans med klassen eller annan "folksamling" och så såklart, det har nog nästan dom flesta ;) Några gånger själv och bara pratat och en gång då jag sjöng helt själv :) Men fler blir det, min musiklärare har nästan bokat upp halv våren åt mig med "bakgrundssång" till en modevisning, nån sommarshow som skulle handla om nåt random… Skolavslutning då, mm… Jag är jättetaggad faktiskt, tycker att det är kul att stå på scen! :D

Någon gång bara.
Dock ska jag uppträda i en musikal som ska heta 'hitta hem'. Vi ska delta i ett prodjekt som heter MADD, alltså gör många skolor i norden samma sak som oss just nu. Vi ska uppträda i september här på Ålands Kulturhus, sen ska vi även uppträda i Helsingfors med en 10 minuters scen då för att reprecentera Åland i MADD. :)

Hej :) Jag har stått på Scen ett antal ggr o sjungit. :) Mest i Storfors.. o sen i småland en gång :) man kan känna att man e lite nervös nån dag innan man ska uppträda men när dagen väl kommer då e ja inte ett dugg nervös o när man sitter där på Scen o sjunger så känns de riktigt bra. de va väll första gången man va jätte nervös men sen gick det över :) Musiken o allt går ju i släkten pappa o alla hans 5 bröder kan ju sjunga o spela gitarr.. :)

Jag har stått på scen sedan jag var 4 år. Jag har varit med i musikaler, jag har sjungit i konserter, mest i kyrkan, både i ensemble och som solist. Jag har sjungit opera i en fri operaensemble och jag har varit med i olika musikproduktioner.  Jag har gett sånglektioner i 25 år vid det här laget.  Jag hittade hit av en slump och tyckte att det verkade vara en rolig sajt där jag kanske kan bidra.

/Lena

Jag har uppträtt inför folk sedan barnsben.

Kommer från ett hem med mycket musik, pappa spelar lite allt möjligt och båda mina föräldrar har sjungit mkt i kör m.m. så musiken var en del av mitt liv från start.

Jag har varit med i körer, sjungit solon i olika sammanhang (större som små), varit med i någon musikal på skolnivå och uppträtt en hel del med kören jag är med i just nu.

I början blev jag jättemervös, i alla fall när det kommer till att sjunga solo. Jag hade pulsen dunkandes i huvudet och var superspänd. Blir än idag nervös till viss del när jag ska sjunga solo, men nu för tiden innebär det mest att jag blir lite extra taggad. Så enligt mig kan nervositet vara både positivt och negativt.

Idag trivs jag riktigt bra på scenen, ibland kan jag ta fram någon/något som känns som en sorts förlängning av mig själv snarare än en roll och bara leva ut det jag har. Längtar efter att få inta allt större scener.

Jag har ingen bakgrund inom musikskola eller någon sådan linje på gymnasiet, så jag var väldigt ovan när jag började i bandet (och är det fortfarande). Stod på scen första gången som en plojgrej, ett coverband som körde en låt av Turbonegro på UKM. Höll på att springa därifrån precis när det var min tur att gå på scenen. Har rätt fet scenskräck och får lite ångest från dagen jag får reda på att vi har spelning fram tills dess att jag går av scenen. Nu kör vi hårdrock, och siktar mest på att ha kul, så det förekommer en del öl inför och efter vilket dövar en del av scenskräcken (men också en del av prestationen såklart). Det är inga större skaror som kommer och kollar, upp till 50 pers kanske. Tycker dock att det är enormt kul även om jag är väldigt väldigt medveten och lite obekväm som "frontman".

Jag går en musiklinje på gymnasiet och tack vare det så står jag på scen och uppträder ganska ofta. Är dock inte riktigt van vid det än och kan bli väldigt nervös, jag går första året och innan dess hade jag ganska liten erfarenhet av att stå på scen. Ju mer jag gör det desto bättre blir det ju för varje gång och det är helt galet roligt! :)

Jag svarade regelbundet även fast jag stått på scen (både med sång och teater) mycket mer än 10 ggr men den senaste gången var över 7 år sen (dvs inte sen jag slutade på gymnasiet, gick estet musik med sång som huvudinstrument)

Jag tog ofta/regelbundet efter som det är absolut mer än 10 gånger!

Det började när jag var sju och fick en roll som Elisabeth i Madicken och då åkte vi runt i hela Skaraborg och det blev runt 50 föreställningar och sen efter min första uppsättning så har det bara rullat på och jag har nått in nästan hela familjen i samma spår.😃

Så jag står på scenen i sammanband med teater/musikaler.😇

Ensam har jag väl sjungit inför en 300 personer, men med kören inför kanske 1500 - 2000 ( + tv-publiken 😉) och det är nog mer än 10 gånger när jag tänker efter, vi har framträdanden hyfsat ofta.

Är inte bervös inför en stor publik, men om jag skulle sjunga vid en släktmiddag då vore det en annan femma.

Är 14 och har stått på scen typ 4 ggr tror jag :)

Jag har stått på scen ungefär 7 gånger. Nästan alla har varit så pinsamt :(( Är jätte nervös när jag sjunger inför publik så brukar inte hålla min stadga eller lyckas inte hålla rösten stadigt då. 

xoxo julia (bloggar på juliarose.blogg.se)